Lördagsjakt på Rådjur

Så här trevligt har vi när vi jagar rådjur.

Vi sköt inga rådjur denna dag men vi hade det bra ändå.

Leo

Elden sprakar och värmer.

Jan-Åkes goda kolbullar snart färdiga.

Matz B.

Eivor , Jan-Åke och Max

Duktiga Max.

Älgavskjutning i år

Jaktlag översikt 2011/2012

Namn

Areal

Tjur

Kviga

Tjurkalv

Kvigkalv

	Alabo	228	0	0	0	0
	Algustorp	1228	2	1	0	0
	Bjärsved	430	0	0	0	0
	Bäckshult	486	0	0	0	0
	Fagerberg	680	2	0	0	0
	Mossebo	733	0	1	0	0
	Mårtenstorp	575	1	1	0	1
	N Valdshult	655	0	2	0	0
	S:a Valdshult	511	1	0	0	0
	Stora Nabbans	1036	0	3	0	0
	Sveaskog	1464	0	1	0	0
	Svinhult Hyndebo	536	1	1	0	0
	Svinhult Trädan	326	0	1	0	0
	Tåbo	1196	2	2	0	1
	Ulvestorp	936	1	0	0	0
	Äspås	510	0	0	0	0
	Öreryd	1141	2	0	1	1
	Öreryds Grus	37	0	0	0	0

Snart kommer nya föreskrifter

Otålig väntan på nya älgföreskrifter

11 november, 2011

Under november månad ska Naturvårdsverkets före­skrifter beträffande den nya älgförvaltningen komma.
– Föreskrifterna får störst betydelse för det praktiska arbetet i älgförvaltningen. Jag förstår att jägarna väntar otåligt, det gör vi också, säg­er Göran Bergqvist, Jägareförbundets klövvilts­expert.

I föreskrifterna regleras bland annat hur länsstyrelserna ska registrera älgskötselområden och licensområden. Länsstyrelserna kommer också att få besluta om vilka arealkrav som ska gälla för tilldelning av älg i licensområdena, vilket kan komma att variera från län till län och från år till år.
I Maria Norrfalks utredning var de ursprungliga tankarna att vuxen älg enbart skulle kunna fällas inom älgskötselområden. Utanför dessa skulle det vara kalvjakt.
Jägareförbundet stödde de planerna, eftersom det verkligen skulle stimulera till ökad samverkan för en bättre älgförvaltning.

Förändringar efter remissrundor
– Men under resans gång med remissrundor har kravet på att kunna fälla vuxen älg på licensområden som ligger utanför älgskötsel­områdena fått genomslag. Vi räknar dock med att formuleringen blir att första tilldelade djur på ett licensområde ska vara en kalv, säger Göran Berg­qvist.
I propositionen står det för övrigt att licensområdena ska ha en storlek som medger avskjutning av minst en årskalv.
Exempel på andra saker som ska klarna med Naturvårdsverkets föreskrifter är hur förvaltningsplanerna ska se ut i älgförvaltningsområdena och hur ledamöterna i älgförvaltningsgrupperna ska arvoderas. Likaså kommer föreskrifterna att innehålla direktiv om fällavgifter, registrerings­­avgifter och bidrag ur älgvårdsfonderna.

Tre former av älgjakt
I den nya älgförvaltningen blir det tre former för älgjakt:
• älgskötselområden
• licensområden
• kalvjaktsområden på oregistrerad mark med kort jakttid
En påtaglig förändring är därmed att B-licensområdena försvinner, det vill säga jakt på ett valfritt djur under kort jakttid.

Nuvarande regler till februari
Den nya älgförvaltningen träd­er i kraft vid års­skift­et, men det blir samtidigt två mån­aders dispens så att innevarande säs­ongs jakt kan slutföras till och med februari med rådande regler.
– Den stora vinsten med det nya systemet blir att det tas samlade grepp i älgförvaltnings­områden. Tidigare har två intilliggande älg­skötselområden i princip kunnat ha helt olika skötsel­planer, trots att de har förvaltat samma älgstam, förklarar Göran Berg­qvist.
En annan fördel som han ser är att faktaunderlaget kommer att bli bästa tänkbara.
– Eftersom systemet innebär direktiv för inventeringar och sammanställning av statistik blir det lättare att planera och justera.
Och nackdelar?
– Det finns risk att det blir dyr­are och mer omfattande
administration, framför allt i södra Sverige med förhållandevis fler områden och färre fällda älgar än i norr. Det kommer sanno­likt att fortsatt vara en varia­tion i fällavgiften. (Idag är spannet från 250 kronor i Jämtland till 900 kronor i Öster­götland för vuxen älg.) Samtidigt införs möjlighet till fällavgift på kalv, där förslaget är att den max ska vara en tredjedel av fäll­avgift­en på vuxen älg, berättar Göran Berg­qvist.

Saltstenar för viltet

Sätt ut saltstenar innan snön kommer.

Att sätta ut saltstenar för älg och rådjur är en enkel och billig åtgärd för viltets trivsel.
Börja med att såga av en trädstam på cirka en och en halv meters höjd över marken. Såga sedan ett kryss med motorsåg ner till cirka 30 centimeters djup i stubben!
Tälj därefter till en pinne i lämplig dimension och slå ner den mitt i krysset, så att den sitter stadigt. Trä slutligen saltstenen (ett vanligt tiokilosblock med genomgående hål)på pinnen. Det av regn och luftfuktighet lösta saltet kommer att rinna längs stammen och ner utmed stubbens rothalsar, där djuren gärna slickar och även äter av den saltbemängda jorden. Den avsågade trädstammen bör hålla minst 20 centimeter i diameter. Det ger stor slickyta och förhindrar att saltlösningen droppar direkt ner på marken.
Lämpligt trädslag är gran, tall eller björk. Om man väljer gran eller tall bör trädstammen barkas innan stenen sätts på plats. En saltsten räcker normalt cirka ett halvår. Även om man inte genast sätter ut en ny sten så snart den gamla är förbrukad,
så gör det inte så mycket. Den avsågade trädstammen är så insaltad, att djuren ändå lång tid efteråt regelbundet besöker den och slickar och gnager på den salta veden.
 

Styckargänget

Lägger ut en bild på gänget som styckat älgarna.
Dom har gjort ett mycket bra arbete.
Det är skönt att vi kan stycka på egen hand och slippa köra iväg
älgarna till en slaktare.
5 älgar blev det till slut som hängde i kulrummet på Dalabäcken.
Nu får vi slipa knivarna och vänta tills nästa års älgjakt.

Lördagsjakt

 

Nu är älgjakten avslutad för i år.

Här kommer lite bilder från i lördags.

Efter ett händelserikt drev i Sommarhult så blev utfallet sådär. 

3 tjurar trillade på pass 34 och 35. 

Resultatet av årets jakt blev 2 kvigor, 1 kalv och 3 tjurar.

En tjur gav vi bort så det blir ingen avräkning till nästa

års tilldelning.

Dom 2 kalvarna som är kvar på tilldelningen får växa till sig till nästa år.